Effektavgiften är ingen straffavgift – den är kostnadseffektiv
Det blåser just nu hårt kring effektavgiften. Den beskrivs som orättvis och svår att förstå. Vi vill dela med oss varför Sala-Heby Energi införde effekttaxa långt innan lagkraven kom – och varför vi fortfarande anser att principen är riktig. Men också varför vi nu utvecklar den.
SHE började införa effektavgifter redan 2004. Vi införde inte dessa för att lagen krävde det. Att bygga ut kapacitet i elnätet är kostsamt. Ibland behövs det, men ibland kan det även hanteras på kundsidan. Vi ville skapa en drivkraft att hushålla med elnätets kapacitet för att i den mån det går undvika att investera i elnätet i onödan. Effektavgifter var ett sätt att spegla dessa kostnader för kunden och styra investeringar till där de gör mest nytta.
Om vi bara tar betalt per kilowattimme:
– Försvinner den ekonomiska drivkraften för kunder att sprida ut sin elanvändning över dygnet. Färre ser då värdet av att välja uppvärmningslösningar, installera smart styrning eller använda ackumulatortankar som minskar effekttoppar.
– Effekten blir att vi behöver bygga kraftigare elnät och säkerställa elkraft för att hantera effekttopparna, med följden att även de som vill och kan styra sina stora effektförbrukare får vara med och betala. Det blir totalt sett dyrare.
Vi menar att den som använder en större del av systemets kapacitet också ska bära en större del av kostnaden, eller mer noggrant – sin del. Det är grunden i effektavgiften. SHE:s avgift baseras på medelvärdet av hushållets tre timmar med högst förbrukning mellan 07.00–19.00 på vardagar. Användning utanför det räknas inte med i effektavgiften.
Alternativet är dyrare för alla
Elnätet måste alltid fungera, även när belastningen är hög. Om många använder hög effekt samtidigt måste vi bygga ut nät och produktion. De investeringarna är mycket kostsamma och kundkollektivet betalar – antingen genom högre fasta avgifter eller genom generella höjningar. Med effektsignalen kan vi påverka förbrukningen till tider när kapacitet redan finns och en marknad för smart styrning kan ta vid för att underlätta för kunden. Exempelvis kan vi öka uttaget på elnätet nattetid med 40%, perfekt för att hantera elbilsladdningen, utan att behöva investera eller ta in mer effekt.
Vi är inte färdiga – vi utvecklar modellen
Samtidigt är vi ödmjuka inför att vår nuvarande effekttaxa har brister, den har funnits sedan långt innan lagkravet kom. Energisystemet har sedan dess förändrats kraftigt med bland annat elproduktion från sol och vind, elbilar och nya användarmönster. I praktiken har vi gjort det för enkelt för oss genom att ha en styrsignal 12 timmar på vardagar året om. Den träffar visserligen den dimensionerande effekttimmen – men innebär också att kunden i praktiken begränsas omkring 3 000 timmar per år, oavsett om nätet faktiskt är ansträngt eller inte.
Modellen är enkel att administrera och förstå för oss, men inte för den ointresserade kunden. Och den engagerade kunden tappar lätt förtroendet när spotpriserna är negativa samtidigt som elnätet tar ut en effektavgift. Då upplevs inte prissignalen som logisk eller rättvis. Arbetet är igång med att ta fram en ny modell där vi gör det svårare för oss, men enklare för kunden. Vi kallar det Uniflex, en modell som bättre speglar faktisk belastning i nätet, ger tydligare prissignaler, stärker kopplingen mellan kostnad och påverkan, samt skapar smartare incitament för flexibilitet. Under 2026 hoppas vi kunna erbjuda ett antal kunder att delta i ett pilotförsök med den nya modellen. Vi tror på att testa, utvärdera och justera innan vi breddar.
Ansvar i energiomställningen
Sverige elektrifieras snabbt. Smart styrning av förbrukare tilltar. Det är positivt och nödvändigt.
Effektavgiften är inte ett straff. Den är ett verktyg för att använda infrastrukturen smartare och möjliggöra lägre nätkostnader. Pengarna för att driva elnätet måste tas in. Frågan är hur rättvist och effektivt det görs. Vi menar att den som belastar systemet mer också ska bära en större del av kostnaden – men vi är samtidigt beredda att utveckla modellen när verkligheten förändras.
Det är så vi tar ansvar.
Både för kunderna – och för energisystemet.
Håkan Carefall, vd
Andreas Ringvall, Affärsområdeschef Elnät
